Kärt barn har många namn

Nu har jag dragit två övningar med flera olika grupper.

Den ena kallar jag till stolen, roboten eller den lediga stolen: Alla tar var sin stol och sätter sig någonstans i rummet. Sedan är det en som skall försöka ta en ledig stol genom att gå långsamt mot den. Gruppens uppgift är att se till att personen inte får den stolen genom att flytta sig. Man får inte gå tillbaka till sin gamla stol om man redan rest på sig.
Denna övning ska få gruppen att koncentrera sig o sammarbeta.
Dock är det inte så lätt. Blir ofta väldig kaos. Iaf med grupperna som är yngre. De är så koncentrerade på att vakta lediga stolen... då ingen skillnad på om roboten går mot den eller ej. Ser man en ledig stol. SPRING!
De äldre grupperna är mer försiktiga bara för att själv inte tappa sin egen stol.

Den andra övningen kallar jag stämningen eller känslan: En går utanför rummet. De andra ska bestämma en känsla som alla ska ha och hålla den när personen kommer in i rummet igen. Personen som kommer in skall improvisera vem den är och ställa frågor till gruppen och lista ut vilken känsla/stämning som råder i rummet.
Först är deltagarna ganska tystlåtna och kanske har lite problem med att hålla känslan när personen inte sätter fokus på dem. Men efter några gånger börjar det gå bättre... och tillsist brukar det balla ur....alla börjar spela ut allting otroligt mycke, men fortsätter att hålla känslan.
Denna övning har jag dragit mest med äldre grupper.

Så ganska intressant att få se hur övningar funkar i olika grupper och olika åldrar.
Jag märker även på mig själv att jag nu kommit fram till bästa sätt att förklara dom här övningarna så att det inte uppstår så många frågor....(första gångerna flumma jag så mycke att jag själv inte fatta vad ja menade)
Skall fundera ut lite mera övningar att dra med grupperna. Ska snart få leda ett helt pass. Kan bli intressant. :)

Bara torsdag kvar nu... sedan baila med Tilde :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0